fredag 22 augusti 2008

I hate myself and I want to die (för dramatikens skull, don't make it en självuppfyllande profetia!)

NU SKA JAG BLOGGA! Mår sjukt illa pga stor mängd vätska till frukost så borde egentligen lägga mig på sängen och läsa Nineteen Eighty Four så att jag kommer igenom den förbannade boken någon gång. Min koncentrationsförmåga är verkligen aldrig på topp när det gällar läsande, jag förstår seriöst inte hur man under flera års tid (typ) inte lyckas läsa ut en hel bok (bortsett från de som handlar om cutters, anorektiker eller folk som bara allmänt vill ta livet av sig, hah). Jag tvingade mig ju i och för sig igenom Mästaren och Margarita, Anna Karenina, Processen, Brott och straff bl.a. förra året då jag var sjukskriven och miserabel vilket faktiskt känns som en stor bedrift som inte ska förringas. Haken i det hela är förstås att det inte var med fullständig njutning jag gjorde det utan lite mer typ, prestationsångest och dying to be pretto. Men nåväl, ska ta och lyckas med denna bok nu (bra engelskaträning!) och kanske försöka lyckas med några andra nyttiga faktaböcker. Klarade ju faktisk Jugoslaviens uppgång och fall i våras, även om det var lite blod svett och tårar inblandat (i alla fall det sistnämnda). Nog om det for now.

Eller nja, ska ranta liite till om skolan bara, som ovanstående förstås underförstått handlade om. Jag borde verkligen göra de där j*vla spanskauppgifterna idag plus läsa ut engelskagrammatikboken. Det borde inte vara too much of an effort men det känns oöverstigligt.

Annars känns det väl fett skönt att inte jobba...men ändå, sysslolöshet ät mördande. Jag känner några symptom redan, obsession av håret för att nämna ett. Just nu tillbringas dagarna mest framför tvn och OS a.ka friidrott och det påminner en aning om inte alltför goda svunna tider men självklart har jag en hatkärlek till det hela. Hatkärlek är alltid extremt lockande. Dock är ju OS snart slut och jag måste finna något annat av mening i mitt liv. Har börjat sakna friidrotten men det är ju ganska omöjligt att börja igen plus att jag har sämsta träningspsyket. Det i sig skulle i och för sig säkert vara nyttigt att förbättra (typ mindfulness haha, känner hur DBT typ försöker ta mig i sina otäcka klor). Well, nöjer mig med att jogga så länge, bara jag nu blir av med den ootroligt jobbiga förkylningen.

Ytterligare ett orosmoment är f*ing körkortet och jag har bokat in typ 15 körlektioner nu bara för att det någon gång sa bli gjort, men jag tvivlar verkligen på min förmåga på det området. Alltså jag är faktiskt inte en lame brud (helt och hållet) med dåligt självförtroende men på bilkörningsområdet är det mer självkännedom än självhat. Men jag har halkbanan avklarad efter några smärre missöden och det är alltid något.

För att förlänga klagolistan lite till har jag idag insett att jag måste sluta dricka alkohol. Jag får typ aldrig göra det igen inom de närmsta månaderna åtminstone och jag känner verkligen, hjälp! Ok jag vet att det finns nykterister som klarar sig utmärkt och typ är center of attention (typ Teddy och Petter, hah) även i nyktert tillstånd men jag tror inte jag har den mentala styrka som krävs. Den skulle antagligen ta år att bygga upp vilket ju känns hopplöst just nu, men föröka är ett måste! (Hallå laaame). Jag känner dock mer att det kommer bli instängd i mitt rum med datorn alt. jobba alt. plugga under helgerna framöver

OCH till sist (typ punchlinen, eller nä måste lägga dit något mindre slagkraftigt sen) eller åtminstone slutsatsen är att jag: klagar för mycket!! Jag känner nu att folk verkligen ogillar gnälliga människor (typ Teddy, haha) men alltså..det är ju lite av min identitet, vem är jag mer än en dramaqueen med fjortonårsproblem? haha. Men step by step känner jag att mina vänner distanserar sig och blir lyckliga utan mig och då borde ju några klockar ringa ljudligt och skärande i mina öron som typ redan har tinnitus. Guess att det tål att tänkas på.

Det var allt jag hade... (Haha sämsta avslutningen på alla redovisningar i skolan nu för att förstöra alla spår av en eventuell punchline) parentes no.2. (parenteser räknas inte som punchlines.)

Inga kommentarer: