Mental exhaustion/ illness is the rise of creativity

Alltså (jag börjar 90 % av mina blogginlägg med alltså) det här har inte varit min dag. Först vaknar jag 07.30 av att
1. min lampa tänds pga pappa fixade säkringen som gick på natten,
2. någon går med elefantsteg på golvet där uppe slash mitt tak
3. mamma typ HACKAR banan mot porslinstallriken
4. micron piper 2 ggr
5. jag drabbas av oöverstiglig ångest när it crosses my mind att jag eventuellt valt att beställa fel dator och att jag skall tvingas lida för detta i 10 år.

Jag hade kunnat sova till 12 men högre makter ville inte unna mig det.
Såg ca 3 avsnitt av desp. som tröst.

Efter frukost övergick jag till att ringa diverse jobbiga telefonsamtal (ja, jag har telefonfobi, föredrar verkligen att prata face to face, fast det är helt lugnt om nån ringer mig, bara jag slipper ringa) varav hälften slutade olyckligt. Exempelvis sa de på Overclockers att min hårddisk inte hade gått att fixa a.k.a. alla digitalbilder jag tagit innan 2009 är försvunna för tid och evighet. Kul.
Sedan fortsatte dagen med mat-träning-och för lite pluggande (comme d'habitude!) men efteråt fick jag i alla fall köpa min tv<3 loves it, ska försöka att inte förgås av ruelse denna gång (haha åh vilket fantastiskt fult ord ändå).

Kom hem och började montera ihop IKEA möbler, alltså jag kan ingenting om teknik, jag kan inte lära mig, jag hatar bruksanvisningar och skruvar och spikar och allt sådant. Åh när jag blir vuxen och rik ska jag aldrig handla på IKEA. Min tankeverksamhet hade bestämt tagit ledigt och jag typ frös, gungade fram och tillbaka och tittade ner i golvet. Jag gjorde ca 2 % av arbetet, pappa 98. Men har bl a en enorm skrivbordsstol nu, men sörjer still att jag inte köpte spegeln med guldram. Nåja, rummet blir nog fint. När jag är in mental progress får jag allid för mig att göra om mitt rum, kanske är ett positivt tecken, dunno. Möjligen onödigt eftersom jag förhoppningsvis flyttar inom en relativt snar framtid, men man kan ju faktiskt ta med sig en del.
.
Efter dog jag av min mage typ, och av mandel, banan och keso. Lär mig aldrig. Mandel is no good även om det ökar serotininhalten!

Nu är jag sjukt övertrött och borde verkligen sova. Måste ju gå upp tidigt imorgon i jämförelse med alla andra dagar denna hittills otroligt improduktiva vecka. The exhaustion visade sig denna natt genom en lång konversation (eller mer av en monolog) med Emma om bröst. Det finns mycket att säga om dem även om jag själv inte har några. Vet inte om det är bra eller dåligt, beror på omständigheterna. Men jag måste nog fundera ut vad jag har för issues från oidipala fasen för clearly har jag typ a bunch of them (haha åh svengelska när den är som lame:ast).

Försöker räkna potentiella sovtimmar nu....Måste gå upp ca...8. Eller kanske kvart över 8, behöver inte äta frukost i en halvtimme även om jag älskar det. Är faktiskt över 7 timmar kvar, men 8 är ju fortfarande mitt ideal. Dock når jag aldrig upp till det, som så många av mina andra ideal. Något jag däremot klarat av är att färdigställa arbetet om sionismen (ja, nämnde det i förra inlägget men det kan inte sägas för många gånger). Okej, jag gör alltid färdigt arbeten, men jag dör alltid mentalt på vägen dit. Därför är slutmålet värt att fira, så även denna gång. Enligt Laestadius dör man väl typ när man kommit uppför uppförsbacken, men det är ju bättre att dö på vägen upp och sen återuppstå på toppen va?

Well, slut på dagboken, enjoy. Maintenant, je vais dormir /Ahora voy a dormir. (Jag älskar moderna språk om ni inte lagt märke till det redan. Särskilt eftersom det krävs typ noll analysförmåga för att lära sig dem = no dying av prestationskrav).

Sov gott alla som eventuellt läser detta nu (typ Emma). Ciao.