i övrigt har veckan tagit vid där den förra slutade. fattar inte hur man kan ha ångest för ingenting? det känns så: depression, hallå jag är inte deprimerad! jaja finns väl alltid någonting men liksom eeh det är farligt att ha för lite att göra.
min dator har bestämt sig för att vägra u torrent och vuze, jag hatar den lite. fick i alla fall hem southpark, måste bara ta mig tid att se. msn beroendet är svårt att bryta. jag har funderar på det där ibland, om jag har en beroendepersonlighet eller inte? jag känner mig rätt independent som att jag kan sluta med allt bara jag vill, men kanske inte är så....fast det beror ju på vilka beroenden förstås, de materiella är ju alltid minst.
är för övrigt sjukt leds på en person men jag borde nog sluta vara leds och börja acceptera! sluta obsessa också för den delen (nä nu känner jag att jag håller på att bli hjärntvättad av emmas dbt måste jobba vidare på min independence där.)
projektarbetet går som vanligt fucked, känner för att typ...ge upp? hade velat ge ut en bok med bilder på mina vänner istället. hade nog blivit mycket bättre. fast kanske lite svårt att få mvg av bilder som andra tagit ehe.
helgens issues har ju ändå löst sig väldigt smidigt måste jag säga. de som var möjliga att lösa vill säga. kärnan är still the pain.
nämen liksom ibland undrar jag om man ska begrava sig i typ japanska imperialismen för alltid och glädjas när man känenr sig smart och kommer på någon sannolik eller osannolik koppling med typ- något som händer idag och får mvg. liksom det kanske räcker, det tyckte jag hela hösten. nu är det som att det inte gör det längre. jag undrar om det är bra eller dåligt.
verkligen, vilket ehum tänkvärt inlägg det här blev (förutom att halva bestod av skoltjat). men nästan ingen ironi ens! dock ganska lame, men men man kan inte få allt tyvärr, (bördan att bära alltid något som måste offras något man måste straffas för osv.)
alltså nu blev texten störd tror jag. bara för att jag skulle posta förra veckans catch of depression. vilken förstås inte är någon depression utan ett obligatoriskt meltdown.wait, they don't love you like i live you
alltid älskar man mest ju
eller
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar