onsdag 10 juni 2009

(Insert intresseväckande rubrik)

Alldeles nyss var jag med om en awesome upplevelse, eller ska jag säga trodde. Trodde att jag var med om en awesome upplevelse. Nu känner jag mig om möjligt ännu mer ledsen än innan, men jag hoppas fortfarande att jag ska få vara med om den igen, och denna gång på riktigt.

Oh well, jag slapp i alla fall träffa sjukgymnasten och höra henne säga "lirka" för tusende gången. Dock hade hon via ombud gjort sig besväret att be mig göra samma övningar hemma. I mitt stilla tänkte jag; ain't gonna happen. Men faktiskt, efter min "nya" upplevelse ville jag verkligen göra allt för att hålla fast vid min dröm. Ger man upp är det kört.

Nog om det I guess, jag skrev i min franska blogg (som antagligen ingen av er läser) att jag igår på jobbet inte behövde möta några otrevliga kunder. Kanske mest för att det var betydligt mycket lättare att uttrycka på franska, men i alla fall. Vid närmare eftertanke kom jag på att jag oturligt nog kom i kontakt med en mycket underlig kvinna. Såhär: Lång kö och en denna kvinna vill köpa 10 frimärken, visst jag tar fram dem. Men tydligen vill hon inte ha självhäftande frimärken utan sådana där gamla sjukt jobbiga och äckliga som man måste slicka på. Oturligt nog tar jag mig friheten att fråga varför hon vill ha just dem? Jag menar självhäftande är ju så otroligt mycket bättre då man slipper detta obeahgliga slickande. Varpå detta blir hon mycket arg på mig och talar om för mig att det kanske är MIN åsikt som hon inte behöver dela och som jag ska hålla för mig själv och inte frågasätta hennes anledning, osv osv osv. Jag tvingas naturligtvis be om ursäkt 20 gånger och tillslut godtar hon den med en sur min och köper i alla fall 10 självhäftande. Tack för det!

Nå ni, (som de säger i Finland slash Tornedalen) i övrigt kan jag förtälja i jag i ungefär 3 veckors tid har försökt få tag på en viss person. Enligt hennes telefonsvarare var hon var sjuk första gången jag ringde och det visade sig idag att hon fortfarande är det. Genast tänker jag förstås det värsta. Vilken sjukdom gör att man är hemma från jobbet i tre veckor?? Möjligen lunginflammation men hur vanligt är det egentligen? Nä jag tänker såklart på den sjukdomen börjar på c och som jag är mest rädd för i hela världen. Usch.

Jag vilket fall laddade jag idag ner en låt av Celine Dion. Man kan ju fråga sig om min lameness har några gränser.

3 kommentarer:

Andreas sa...

Din musiksmak skrämmer mig. Återigen.

fitore sa...

jag har svårt att tro att du på riktigt gillar det. :(

har svårt att tänka mig varför du trodde att du skulle gilla det att du tog dig för att ladda ner.
well well, det är väl jag som är elitist i guess.

Karin sa...

Wierd tant alltså. Läskigt.