Mental breakdown

Okej, i natt hade jag ett litet breakdown (eller ok, stort) då jag typ grät hysteriskt över allt som är dåligt. Det är lite lame att jag oftast börjar gråta när jag ser töntiga serier med love stories (Private Practice) men ca y est. Dock måste jag ju säga att jag försökte få lite proportion på det hela då serien även handlade om personer som faktiskt var med om värre saker än mig. Men ändå.

Jag inser att mitt eget lidande ibland får mig att förlora förståelsen för folk som har psykiska problem. Känns kanske lite ironiskt men ändå fysiska kan jag förstå- psykiska däremot, hallå - use some mind power. Nämen jag vet att det är fel, hatar mig själv lite för att jag ibland inte kan känna det.

Något bra (antar jag) som ayurveda tanten ändå sa var att man måste förlåta sig själv. Synd att det ska vara så svårt. Det sägs ju att mind power även kan förbättra fysisk ohälsa. Jag är inte bra på mind power (men tycker uppenbarligen att andra ska vara det!) Liksom osoft att lägga ut 6400 på hypnosterapi och inte åstadkomma något.

Men vad betyder pengar egentligen. Faktiskt. Det är "bara" ett substitut för något bättre.

Känns lame att jag skriver allt det här i bloggen. Men folk gillar väl juicy details och är kanske bättre än att ständigt belasta mina vänner med mitt eviga klagande.




















(Ingen mind power här inte. För övrigt fattar jag inte grejen med att bilderna helt plötsligt aldrig hamnar där man vill ha dem?)